Från tegelsten till stencil

Det lär bli en del jobb även under denna vecka men idag har jag försökt att ta det lite lugnt. Ett besök på högskolan kändes extra trevligt nu när man inte är där varje dag längre och en pratstund med en av mina lärare på historieavdelningen gav några goda boktips inför ett planerat fördjupningsarbete med mina elever. Temat är än så länge löst formulerat som ”Rysslands historia”. Min tanke är att anlägga lite olika perspektiv som kan hjälpa till att förstå Ryssland av idag. I bokhögen återfinns bland annat Marshall T. Poes Den ryska tiden i världshistorien, Staffan Skotts Sovjetunionen och det nya Ryssland och Richard Pipes Den ryska revolutionen.

Efter ett besök i bokhandeln är jag nu också ägare till Peter Englunds Stridens skönhet och sorg – bok som förhoppningsvis även den kan krydda min undervining. Det är dock lätt att tänka stort i undervisningsplaneringens utanverk och mindre lätt att omsätta det till något givande och bra som kan öka elevernas förståelse och intresse.

Kanske kan tankar och erfarenheter av att reducera tegelstenar till hanterligt undervisningsmaterial vara ett ämne att återkomma till.

Etapp 1 – ”check”

Ambitionen att blogga om den första tiden i läraryrket har tyvärr hittills inte riktigt fallit ut särskilt väl. Dagarna är långa och väl hemma ägnas den mesta tiden åt sömn. Nu har jag i alla fall tagit mig igenom de första veckorna och nästa vecka har vi sportlov. Det är verkligen behövligt med en veckas andhämtning och tid för reflektion. ”Lovet” kommer dock ägnas åt en ansenlig hög med rättningsarbete, planering av den fortsatta undervisningen och provkonstruktion. Ledigheten består således framförallt i något kortare arbetsdagar, inte fullt så tidig uppstigning (05.15) och avsaknad av elever.

Eftersom jag ”kastats” rakt in i undervisningen har jag inte riktigt mäktat med att göra allt så bra som jag ändå tror att jag skulle kunna göra. När tiden är knapp är det lätt gjort att falla in i en tämligen traditionell undervisning. Inget ont och konstigt med det men studietidens höga ambitioner och ideal får sig snabbt en törn i mötet med inte minst verklighetens höga tempo och elevgrupperna skilda förutsättningar, behov och intressen.

Att läraryrket är komplext, mångfaceterat och ytterst kvalificerat är väl egentligen ingen nyhet. Steget från VFU med en handledare att hela tiden kunna rådfråga och som backar upp till att plötsligt stå där ensam med ansvaret och besluten i sina egna händer är dock större än vad man ibland har föreställt sig.  Det är en lång läroprocess som ligger framför mina fötter. En enorm utmaning som både inspirerar och avskräcker.